Amerikansk marinkårsofficer blir ny lärare på MVI

8 november 2018

Taktiska avdelningen på Militärvetenskapliga Institutionen (MVI) har fått en ny medarbetare, Brett Bourne, som kommer utbilda i marin taktik på HOP och OP.

Brett Bourne är 49 år och född i Alaska, USA. Han växte sedan upp i Fargo, North Dakota, men har spenderat hela sitt vuxna liv inom amerikanska marinkåren, US Marines, med Camp Lejeune som sin bas.

Hans första kontakt med Sverige var 1996, då han var utbytesofficer under ett år på kustjägarkompaniet på Vaxholm. Under utbytesåret i Sverige träffade han sin blivande fru och de gifte sig 1997 i Solna stadshus. När utbytesåret i Sverige var slut flyttade frun med honom till USA.

– Min fru hade lite hemlängtan när vi flyttade till USA, men hon fick jobb på IKEA där det fanns svenska köttbullar och kanelbullar. På hennes jobbintervju var en av intervjufrågorna "skriv namnet på minst tre IKEA-möbler". Eftersom hon är från Sverige skrev hon hela pappret fullt med möbelnamn och sa sen till intervjuaren att det behövdes mer papper, säger Brett och skrattar.

Brett har arbetat över hela världen genom marinkåren, och varit stationerad i både Okinawa (Japan), Afghanistan, Irak, Bahrain, Guantanamo Bay (Kuba), Bosnien, Kosovo och Tyskland.

Trots att Brett bara spenderat två år i Sverige pratar han redan flytande svenska.

– När jag jobbade på Kuba fick jag ett gammaldags meddelande, en 'cable', från min chef som undrade "vad tycker du om Sverige?". Sverige verkar väl bra, tänkte jag. Jag erbjöds en roll som utbytesofficer hos de svenska kustjägarna, och fick plugga svenska på amerikanska utrikesdepartementets språkskola i Washington. Jag pluggade i 20 veckor med fem diplomater. De kunde redan fyra-fem språk var, så jag var sämst i klassen. Jag har gjort många svåra saker, men att plugga svenska var något av det svåraste jag gjort.

Skarpt läge i Afghanistan

Att jobba för US Marines innebär att man måste vara redo att sättas in var som helst i världen med kort varsel. En gång skulle de träna upp Afghanistans kommandosoldatbataljon, ett utbildningsuppdrag som snabbt växlade över till skarpt läge.

– Vi skulle bara träna dem, men efter bara sex veckor tvingades vi ta ner dem till Kandahar där det pågick strider. Vi amerikaner fick sprida ut oss över deras bataljon för att fortsätta utbilda, och vi var en eller två amerikanska soldater i varje afghanskt kompani. Afghanerna gick direkt från träningscampen till ett riktigt krig med helikopteranfall mitt i natten.
– Vi hjälpte dem att bygga första campen i Kandahar med både träning och baracker. När striderna lugnat sig fick min amerikanska grupp uppdraget att hjälpa till med uppbyggnaden av deras demokrati, och vi skyddade bland annat deras konstitutionsmöten. Min afghanska tolk blev amerikansk medborgare efteråt, och jag bjöds till hans bröllop i Washington DC. Afghanerna var väldigt snälla, jag lärde känna många vänner där.

Efter Afghanistan fick Brett placering i Stuttgart, där hans dotter föddes. Under tiden i Stuttgart jobbade han med incidenthantering för USAs specialstyrkor i Europa och Afrika.

– Om något hände någonstans i Afrika eller Europa så skickar Special Operations Command ut en liten grupp som planerar och överlägger med den lokala ambassadören, och samverkar med militären som finns runtomkring.

Stöttade entreprenörer i Irak

Efter tiden i Stuttgart återvände han till USA, där han blev förbandschef. Det tog inte lång tid innan hans förband fick åka till Ramadi i Irak. Där jobbade Bretts förband med allt från säkerhet till att bygga upp den lokala regeringen, med polis till ekonomi.

– Jag minns särskilt när vi skulle göra små "business initiatives" i Ramadi för att bygga upp den lokala ekonomin. Vi gav pengar till entreprenörer, och jag hade en löjtnant med ansvar för ett litet industriområde. Det var ett stökigt område med mycket strider. I industriområdet byggdes de flesta improviserade bomber (IEDs) som användes mot amerikaner och civila i området. Först försökte vi skärma av industriområdet genom att bygga betongväggar runt det. Men sedan sa någon till oss att "ungdomarna bygger bara IEDs där inne för att de inte har något annat att göra". Innan kriget hade det funnits många blomstrande bilverkstäder i industriområdet.

Brett funderade på kommentaren, och bestämde sig för att ta en annan approach och riva betongväggarna.
–Vi hittade ett par afghanska entreprenörer som ville öppna verkstad där igen och reparera bilar. Vi lät dem öppna några verkstäder och släppte på betongväggarna så att bilar kunde köra in och ut ur området. När en av dem började tjäna pengar på sin verkstad ville fler afghaner öppna verkstad där, och snart körde civilbefolkningen själva ut terroristerna ur industriområdet eftersom terroristernas verksamhet förstörde deras affärer. Striderna minskade snabbt i området. Det var jättemycket att göra, och jag sov inte på typ ett år, men det var verkligen värt det.

Efter tiden i Irak blev Brett ställföreträdare och utbildningschef för US Marines Special Forces i Camp Lejeune, och sen gick det snabbt i karriären. Han blev senare stabschef på Special Operations Command Africa (SOCAFRICA) och planeringschef på Naval Forces Central Command (5th Fleet). Hans sista befattning var som regementschef på Marine Special Operations Command (MARSOC).

Flytten till Sverige

2017 pensionerade Brett sig från marinkåren, och flyttade till Sverige med familjen.

– Tanken var alltid att våra barn skulle växa upp som hälften amerikaner och hälften svenskar, som vi. Nu bor vi i Västerås, där min fru jobbar som kurator på en friskola. Jag har alltid jobbat mycket, så när vi flyttade till Sverige bestämde jag mig för att ta ett helt år ledigt för att renovera huset. Jag gjorde om köket, två badrum och målade om hela huset. Men jag kände ju ingen i Västerås, så mina enda kompisar under den tiden var gubbarna på byggvaruhuset Bauhaus. När jag fick jobbet på Försvarshögskolan så kändes det verkligen som drömmen. Det är en perfekt skärpunkt mellan min militära bakgrund och Sverige. Här får jag ett intellektuellt utbyte.

Brett ser tydliga skillnader mellan USAs och Sveriges militära planering.

– I US Marines vet man aldrig var man ska vara härnäst, hela världen är ens potentiella slagfält. Sverige planerar mer för nationellt försvar och man vet ungefär vilket hot man tränar för. Man kan öva på samma terräng idag som man kanske ska kriga på sen i framtiden. I Sverige har vi ett lite smalare fokus, och det är spännande. Sveriges militära förmåga håller en hög kvalitet, både personalen och materielen. Jag tycker också att arbetsmoralen är väldigt hög i svenska försvaret. Både kadetter och lärare i Sverige håller lika hög klass som i USA.

Svenska fikan en tydlig kulturskillnad

– Den största skillnaden för mig med Sverige är det ständiga fikandet. Att fika är fint och socialt, men kanske lite ineffektivt. Varje dag halv tio är det ju fika. Samtidigt kan jag väl se fördelar med fikan. Det informella umgänget hjälper till att bygga "commander's intent". Ska man leda genom uppdragstaktik måste man ju förstå vad andra tycker, både på sin egen nivå och på två, tre nivåer uppåt. När man fikar byggs den sociala förtroenderelationen och man kan prata om saker som inte alltid ligger i linjen, så på sikt är nog fikandet bra.

På fritiden gillar Brett att snickra och renovera. Under året i Sverige har han både snickrat möbler och renoverat motorcyklar.

- Vi köpte en sommarstuga i Torshälla med tvåbilsgarage. Garaget är nu min verkstad. Jag åker till sommarstugan varje helg för att mecka, och på veckokvällarna tittar jag på en massa onlineauktioner och letar efter bra deals på verktyg.

Brett Bourne kommer att utbilda i marin taktik på officersprogrammet och högre officersprogrammet.